Flyg till Istanbul, Alanya, Antalya

Landet Turkiet är ett land med flerfaldig identitet, belägen precis i gränslandet mellan öst och väst. Även om turisbyråerna beskriver landet som en bro mellan de två världsdelarna är det snarare ett slagfält, en buffertzon mellan de två, vars delar har blivit invaderade och befästa från alla olika riktningar sedan början av historieskrivningen.

Landet är nu angeläget om att accepteras på lika villkor av den västliga världen. Det var länge den enda Nato-medlemmen i Mellanöstern och en viktig mottagare av USA:s militära stöd, och har sedan slutet av 2005 officiellt blivit en kandidat till EU-medlemskap. Det är en potentiell kulmen av den moderniseringsprocess som inleddes under senare delen av artonhundratalet. Men trots Turkiets engagemang i Europa så tidigt som under 1100-talet, är det på intet sätt en helt västlig nation, och kontrasterna kvarstår på ett fascinerande sätt.

Turkiet har fått sina influenser från från Mellanöstern, Egeiska havet, Balkan och transkaukasiska länder. Moskéer samexisterar med ortodoxa kyrkor, romerska teatrar och tempel smulas sönder vid sidan av gamla hetitiska städer, och etniska ceremonier och festivaler är lika mycket en del av det sociala landskapet som konserter med klassisk musik eller tossiga sportintresserade.

Den gemensamma nämnaren i allt detta, och en av de ting som gör Turkiet till en så givande plats att besöka är det turkiska folket, vars rykte om vänlighet och gästfrihet är väl förtjänt. Ja du riskerar att orsaka ett brott om du inte tar den av den, och varje möte kan bli en start till en ny bekantskap. Nära stora orter och turistattraktioner blir en stor del av detta utan tvekan till ren business, men i de allra flesta delar av landet är värmen och generositeten äkta. Det är desto mer häpnadsväckande när man ser att Turkiets historia genom tiderna har visat att utomstående besökare oftast bara skapar problem för invånarna.

Rent politiskt var införandet av det moderna Turkiet ett djärvt experiment, som är byggt på den återstående anatoliska kärnan av det ottomanska imperiet, en gång bland världens största, och mest långvariga, imperialistiska stater. Det land som uppstod efter nederlaget i första världskriget är nästan uteslutande verket av en enda man med en demonisk energi och vision – Kemal Atatürk. Det turkiska självständighetskriget, då landet kämpade mot de segrande allierade som ville utöva imperialistiska mönster på det gamla ottomanska territoriet har (med något sträckt analogi – Turkiet var aldrig en koloni) ofta sett som en prototyp för resterande frigörelsekrig i den tredje världen. Detta ledde till en uttrycklig sekulär republik, men en stat i vilken nästan samtliga invånare åtminstone till namnet är muslimer (främst sunni, men även Alevi vilket är en variant av shia).

Turkiets kulturarv som hem åt kalifatet och många dervischgrupper, plus samtida islamistiska rörelser avleder fortfarande den moraliska kompassen åt öster och söder snarare än mot nordväst.